Normmedvetna rum | Bakgrund
209
page-template,page-template-full_width,page-template-full_width-php,page,page-id-209,bridge-core-1.0.4,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_grid_1300,footer_responsive_adv,qode-theme-ver-18.0.7,qode-theme-bridge,qode_advanced_footer_responsive_768,qode_header_in_grid,wpb-js-composer js-comp-ver-5.7,vc_responsive
 

Bakgrund

Förskolan i Sverige består av ungefär 98 procent av landets femåringar och är sammantaget en stor samhällsinstitution, ett offentligt rum, och kan benämnas barns första kollektivt identitetsformande plats. Förskolan, både som fysisk och mental plats behöver vara sådan att den uppfattas inkluderande av alla som vistas där.

 

Ett av förskolans tydligaste uppdrag är att främja lek eftersom lek antas bidra till lärande och utveckling (Sandberg & Ärlemalm-Hagsér 2011, Broström et al 2015). Förskolans rum är i fokus för detta normkritiska innovationsprojekt. Förskolors inomhusmiljöer riskerar att försvåra barns lek genom att inomhusmiljön kan befästa privilegierade positioner i leken (Paechter & Clark 2007, Krogstad et al. 2012, Archer 2014).  Forskning visar att förskolan inte inkluderar alla på lika villkor (Dolk 2013, Fast 2007, Hellman 2010), där kategoriseringar som kön och ålder leder till att maktordningar skapas i leken vilket leder till att barn ges och får olika stor tillgång till förskolans rum. Normer kring kategorisering och exkludering i förskolan behöver problematiseras för att öka barns möjligheter att utvecklas (Crenshaw 1991, Elmeroth 2012). Det är här projektet Normmedvetna rum för lek i förskolan – ett innovationsmöte mellan pedagogik, arkitektur, normkritik och design tar avstamp!